Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

I vÀstvÀrlden anvÀnder de flesta personer tandborste för rengöring av tÀnderna. I andra delar av vÀrlden kan faktorer som ekonomi, kultur och religion bidra till att mÀnniskor istÀllet anvÀnder sig av tuggpinne som tandrengöringshjÀlpmedel. WHO rekommenderar och uppmuntrar anvÀndandet av tuggpinne som en effektiv metod för tandrengöring. Studiens syfte var att undersöka effekten av tandrengöring med tuggpinnar, jÀmfört med konventionell tandborstning, avseende förekomst av parodontit och karies hos individer i Zimbabwe. Studiens design var i form av en fÀltstudie som utformades sÄ att tvÄ olika patientgrupper undersöktes. Den ena gruppen anvÀnde tandborste och den andra anvÀnde tuggpinne i sin dagliga rengöring av tÀnderna. Kariesprevalens och parodontitstatus registrerades.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolÄr tre lÀgger i begreppet ?att utgÄ frÄn varje enskild individ? i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet bÄde utifrÄn deras tolkning av det och utifrÄn deras arbetssÀtt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och den analysmetod som har anvÀnts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgÄngspunkt i diskursanalys. Detta innebÀr att pedagogernas artikulationer har hÀrletts till olika diskurser med hjÀlp av ekvivalenskedjor.

Syftet med denna studie Ă€r att jĂ€mföra olika företags tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€tt i en rekryteringsprocess. Den övergripande frĂ„gan handlar om vad de gör olika samt lika för att hitta en sĂ„ passande individ som möjligt till en ledig arbetsplats. Även vad det finns för skillnader mellan hantering utav en nyrekryterad individ. Dessa frĂ„gor undersöks pĂ„ tre olika företag, ett företag som gör interna rekryteringar, ett rekryteringsföretag samt ett företag som tar stöd utav ett rekryteringsföretag. Intervjuerna utfördes med personer med erfarenhet med erfarenhet inom de olika processerna.

FörestÀllningar om arbete, familj och individ relaterar till distinktionen mellan privat och offentligt och hierarkiska sociala ordningar. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv undersöka hur förestÀllningar om "privata" och "offentliga" ordningar framtrÀder i personliga assistenters arbetsbeskrivningar. Uppsatsens empiri bestÄr av material frÄn fem intervjuer med personliga assistenter.I arbetsbeskrivningarna framtrÀder förestÀllningar om familj, arbete och individ samverkande. Analysen visar hur diskursen om en oberoende individ, som framtrÀder som central för och osynliggörande av personliga assistenters arbete, i materialet aktualiseras i relation till hegemoniska diskurser om arbete i det offentliga och familjen som en autonom, privat enhet. Offentligt avgrÀnsas mot privat, men grÀnsen framtrÀder som kontextuell, permeabel, instabil och elastisk.

Syftet med arbetet Àr att förstÄ vad en grupp lÀrare i grundskolan förvÀntar sig av specialpedagogen. Med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda pÄ vilka förvÀntningar som finns. Sammanfattningsvis fÄr jag uppfattningen att förvÀntningarna pÄ specialpedagogen överensstÀmmer ganska bra med vad som stÄr i styrdokument och vad vi lÀrt oss pÄ utbildningen. Man förvÀntar sig att specialpedagogen ska arbeta pÄ tre nivÄer, individ- grupp- och organisatorisk nivÄ..

Syftet med studien var att undersöka huruvida samverkan inom socialtjĂ€nstens individ- och familjeomsorg upplevdes fĂ„ en negativ pĂ„verkan av socionomens professionaliseringsstrĂ€van. För att detta skulle vara möjligt att undersöka upprĂ€ttades frĂ„gestĂ€llningar samt tvĂ„ hypoteser som dels försökte koppla specialisering till professionalisering och dels hĂ€vdade att specialisering Ă€r negativt för samverkan inom socialtjĂ€nsten:? Professionaliseringsprocessen inom socialt arbete medför ökad specialisering inom socialtjĂ€nstens individ- och familjeomsorg.? Ökad specialisering har en negativ effekt pĂ„ samverkan inom socialtjĂ€nstens individ -och familjeomsorg.Genom en kvantitativ metod dĂ€r webbenkĂ€ter skickades ut till tre olika kommuners individ- och familjeomsorg sĂ„ samlades data in som vi sedan analyserade med hjĂ€lp av statistiska analysmetoder för att hitta samband utifrĂ„n tidigare forskning och teoretiska perspektiv sĂ„ som organisationsteoretiskt systemperspektiv samt rollteori.PĂ„ grund av det ovĂ€ntade bortfallet av en kommuns socialtjĂ€nst pĂ„verkades resultatet drastiskt. Det fanns vissa samband men pĂ„ det stora hela kunde hypoteserna varken bekrĂ€ftas eller förkastas. Slutsatser som kunde dras utifrĂ„n hypoteserna var att en ökad specialisering i dessa kommuner talade för en lĂ€gre grad av nöjdhet gĂ€llande samverkan samt att medan formella strukturer sĂ„ som fasta samverkanstider och gemensamma lokaler för samverkanstrĂ€ffar var av betydelse sĂ„ föreföll det finnas ett starkare samband mellan nöjdhet med avseende pĂ„ samverkan och informella strukturer, sĂ„ som trivsel och personliga relationer.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om lÀxor ger fördjupad kunskap inom ett Àmne. Vidare vill vi veta vad syftet med lÀxor Àr. Vi har genomfört femton intervjuer, jÀmt fördelade mellan lÀrare, elever och förÀldrar. Resultatet pekar pÄ att lÀxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter Àn de i nulÀget har. Vi genomförde Àven mindre studie pÄ sex av vÄra egna barn för att fÄ veta hur mycket tid de trodde sig lÀgga pÄ sina lÀxor och hur lÄng tid de i verkligheten Àgnade Ät lÀxlÀsning. VÄr slutsats Àr att om lÀxor ges, ska de vara vÀl genomtÀnkta och att det kan skapas utrymme för att göra lÀxorna under skoldagen. Nyckelord: lÀxor, kreativitet, individ, variation.

Motivationsskapande ÄtgÀrder Àr avgörande för de anstÀlldas nöjdhet inom organisationen. Vad som motiverar de anstÀllda varierar frÄn individ till individ. VÄrt resultat visar att det existerar ett samband mellan de anstÀlldas nöjdhet och hur vÀl organisationens strategi, struktur, utvÀrderingar och belöningar stÀmmer överens med olika karriÀrinriktningar och drivkrafter. Studien visar Àven att de anstÀlldas nöjdhet pÄverkar kundernas nöjdhet med servicen..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka och analysera vilka specialpedagogiska insatser som Àr vanligt förekommande i ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre utifrÄn ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i individ-, grupp- och organisationsnivÄ för att djupare kunna studera hur ett sÄdant synsÀtt förekommer och kan frÀmjas. Arbetet inleds med en genomgÄng av forskning inom lÀs- och skrivsvÄrigheter samt möjliga arbetssÀtt. Det tar Àven upp riktlinjer kring ÄtgÀrdsprogrammets utformning ur ett helhetsperspektiv. I resultatet stÀller vi resultatet frÄn vÄra intervjuer mot den senare tidens forskning. Vi tar reda pÄ vanligt förekommande insatser vid lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre och analyserar huruvida dessa insatser tas upp i ÄtgÀrdsprogrammet ur helhetsperspektivet individ, grupp och organisation.

Julia Rolandsdotter, Idéer om samhÀlle och individ: Abortdebatten under 1960- och 1970-tal med inriktning pÄ realpolitik och ideologi, Uppsala Universitet: Institutionen för idé- och lÀrdomshistoria, C-uppsats, HT 2013.This essay aims to investigate and scrutinize the debate surrounding abortion during the years of 1964 and 1974 respectively. By analyzing elements of different opinions in the debate from daily press, a wide range of aspects concerning the issues of free abortion have been distinguishable. This analysis shows that the abortion debate was, to a high degree, a question of Realpolitik and ideology whereas the differences over time have been visible rather than the differences between parties of varying opinion. By applying the theories of Ian Hacking concerning the effects of categorization, ideas surrounding people and society among others, have been highlighted in the debate. In 1964 we see ideas about the woman as motherly or a victim and the society as defective or exposed among other factors.